Äntligen kom jag iväg!

Äntligen kom jag iväg till tygriket i Kinna. SKROTEN. Har inte varit där sedan jag gick i gymnasiet. Varför har jag inte kommit iväg tidigare?
Jag gick först en noggrann runda genom butiken och tog in alla tyger. Kände mig gråtfärdig! Vill ju ha alla tyger, nästan. Sedan gick jag ett varv till och plockade på mig de tyger som var mest intressanta. Oj hur ska jag kunna välja. Tur att de har kundvagnar så man får med sig allt. Lite gråtfärdig igen. Vilka fina tyger och så billigt. Blev alldeles matt av alla tyger. Eller berodde det på att jag varit i affären i 4 timmar och inte har ätit på 6 timmar. Eller druckit något kaffe heller för den delen. (Hur kan man gå i en tygaffär i 4 timmar?) Jag måste åka hit snart igen!!! Men då ska jag ladda med gröt, grovt bröd och kaffe innan.

Lite tyg blev det till slut.

Min syhörna

Vi har möblerat om och jag har äntligen fått ett eget utrymme. Reste upp bokhyllan på högkant och ställde den ut från en vägg i vardagsrummet. Bakom blev en liten, lite vrå till mig. En alldeles egen vrå. Här kan mina maskiner stå framme. Bara att trycka på strömbrytaren när jag känner att lusten faller på. Det är dock väldigt sällan som den faller över mig... Vet inte om jag duckar eller hur jag gör...
Fast när jag väl blir överfallen av sylusten är denna lilla plats helt fantastisk. Så enkelt det känns nu! Och så mycket effektivare man blir. Ja, om man inte räknar med all tid det tar att ställa tillbaka trådspänningen på alla maskiner, som barnen har pillat på i smyg.

Min egna lugna vrå.

Övning kan bara ge färdighet

För att testa min maskin och öva på lite sömmar, blev detta plagg till.
Det var inte lätt att sy svängar med bandkantaren... Hur gör man egentligen? Det blev många fula ord. Ett inte så lyckat plagg. Halsringningen blev för liten och modellen satt inte så bra. Dekorsömmen fick hoppstygn, grrrr. Men det var ju bara en övning. Att Love kunde ha på sig en övning var ju bara en bonus. Och jag behöver öva mer...utan att säga fula ord!

Par i tröjor

Grabbarna får varsina tröjor. Likadana fast ändå olika. Vill ju på nåt vis att det ska synas att de är tvillingar och hör ihop. Men de får inte vara identiska. Tröjan med de gula ärmarna sydde jag till Vilmer, innan jag köpt min fina maskin. Den har inga dekorsömmar. Hermans tröja blev den första att testa den 4-trådiga sömmen. Fungerade fint, fast dessa uttjatade hoppstygnen dök naturligtvis upp som på beställning. Dessutom förstår jag varför det skulle vara bra med en genomskinlig pressarfot...

Mönster: Meedom
Tyg: Hundtand, mudd - Stoff och Stil, Gult - Tröja från Willys, Turkos - Klänning från Lindex,
Bra: Vad mycket finare det blir med dekorsömmen
Mindre bra: Modellen ska vara tajt, men jag tycker att den känns lite vid...

Lika men olika!

Djungeltjej!

Arbetskamrat P fick en liten tjej och jag tänkte länge att jag måste knåpa ihop något. Men tiden bara gick! Tillslut fick jag tummen ur, närmare bestämt 6 månader senare, dagen innan vi skulle ses.
Då blev det bråttom bråttom. Byxan hade jag sytt ett par veckor tidigare men sedan tog det stopp.
Men sedan kom jag på att jag faktiskt har djungeltyget från Åhlens, som jag är så kär i.
Tycker att det passar jättebra ihop med byxorna!

Mönster: Eget
Tyg: Djungeltyg från Åhlens, Randigt från MG-Tyger, Mudd = klänning från Lindex
Bra: Fina färger, jag blir så glad!
Mindre bra: Tryckknapparna hamnar snett trots noggrannhet, så jag blir tvungen att ta bort och göra om. Önskar mig en prymtång!

Djungeltjej!

Min dröm!

Oj, oj! Jag har inte skrivit något på lääääänge...
Hursomhelst, jag har äntligen köpt min dröm!
Hittade min symaskin på annons. Tyvärr befann den sig i Uppsala och det var frakt med posten som gällde. Lite skeptisk till det är jag, vet ju hur posten kan hantera sina paket...

Men i bland måste man chansa lite. Tjejen som jag köpte av hade också fyra barn så det kändes som ett tecken, jag ska ha den här maskinen. Hon var vänlig och packade maskinen bra.
Jag kände mig som ett barn, när jag väntade på leveransen. Varför går posten så långsamt?

Men den levererades i tid! Hel och fin! Fast jag var ju tvungen att vänta tills barnen somnat innan jag kunde slita upp paketet.

Men nu har jag min dröm! Ska bara se till att hinna öva lite på den med!

Har ni sett något så fint förut?

Mina-barn-halsband!

Var för några veckor sedan på en efterlängtad Symässa. Borås var platsen och jag var såklart tvungen att åka dit, trots fullspäckad helg med bla ett barnkalas som fick ställas in (fick sjuka barn istället). Bestämde att nu ska jag verkligen köpa på mig lite tyg. Mjuka tyger var ju där, och MG. Men inte kom jag hem med några tyger...

På Symässan fanns, om inte jag minns helt fel, 4 olika pärlor-och-smyckes-försäljare. Oj, vilken lycka att få gå där och fingra på alla fina olika stenar och pärlor. Har sedan länge tänkt att göra ett halsband med barnens namn och nu fick jag chansen. Köpte på mig lite material för 92 kr, från Pagoni. Stansar skickade jag iväg min far till Clas Ohlson för att inhandla. (Tack Pappa!)

Idag fick jag äntligen tummen ur att fixa ihop mitt halsband. Har varit hemma med Love som varit lite krasslig. När han somnade i vagnen, fick jag plötsligt en alldeles ensam stund för mig själv. Hjälp! Vad gör man nu? Diska? Städa? Tvätta? Eller kanske sova? Eller...Vad???.

Till slut fick jag ihop mitt halsband, med lite hjälp av Love, som inte sov så länge som jag räknat med. 47 små metallringar åkte ut på golvet, saxen kastades iväg, hammaren åkte i bordet och 6 små genomskinliga påsar spriddes ut över golvet som ett fint litet duggregn.

Nöjd och lite småstolt skådar jag mitt verk och kan inte sluta tänka:
Men, vad många barn jag har!

Jag har många barn!